Vardag

Var och klippte mig häromdan och det var inte på samma vis som hemma, här använde de en rakkniv och kam för att få ner min något yviga kalufs och först när rätt längd sen infunnit sig kommer saxen fram. Fördelen med detta verkar vara att det i allafall inte blir speciellt mycket hår i nacken som man alltid har efter ett frisörbesök men man får inte vara håröm för att genomgå en sån behandling.

Beställde telefon för två veckor sen och idag var det dags för installatören att komma så jag åkte hem på lunchen fast utan nycklar såklart så jag vet inte riktigt om han fick till det eller inte eftersom vi inte kom in i lägenheten för att mäta om allt blev rätt. Första steget mot en mer permanent internet-uppkoppling! Jag är riktigt trött på att surfa med mobiltelefonen som modem eftersom jag måste byta sim-kort varje gång vi ska surfa och telefonen bråkar alltid med att starta om sig och hålla på ett par minuter innan den ger med sig och startar. Strulet slutar såklart inte där. Min dator tar ytterligare 15 minuter på sig innan den vill prata med emlis och uppkopplingen i sig är sjukt långsam, benägen att koppla ner och debiterad 4c / Mb. Men snart så, måste bara lyckas komma iväg från jobbet innan klockan 18, allt här stänger ju som jag nämnt tidigt.

Vi trivs bra i vår lägenhet och den känns som äntligen mer och mer som hemma. Däremot har vi insett att vägen utanför bullrar väldigt mycket och är väldigt trafikerad. Detta märks framförallt på morgonen när det är rusning och speciellt när bussar och lastbilar kör förbi eftersom de kör för fort och dånar väldigt mycket när de kommer förbi. Vi misstänker att man inte ens tänkt på att ta några extra steg för att bullersäkra lägenheterna eller åtminstone inte gjort ett speciellt bra jobb, i sovrummet låter det t.ex mycket mer än i vardagsrummet och det hänger sannolikt ihop med att det dessutom läcker in väldigt mycket kalluft från fönstren som uppenbarligen inte är tätade ordentligt. Vi hade tänkt be vår hyresvärd jaga på byggarna att fixa det. Han är för övrigt en väldigt trevlig och artig man som vill att vi ska trivas och ser till att saker ordnas som vi inte har koll på, tyvärr pratar han ju då vare sig engelska eller tyska men franska och luxemburgska gör bra och, misstänker jag, farsi. Fast jag kan ju inga av de språken

Det tar en dag att överföra pengar till Sverige men två dagar mellan konton i olika banker i landet. Kontantuttag i bancomater, som de heter här, kostar pengar om det inte är din bank. Ibland märker man inte att det finns 156 olika banker här.

Så i alla fall, eftersom det nu officiellt är deklarerat vardag här så kan vi alltså åka härifrån för första gången. Vi ska till Bryssel i helgen och hälsa på andra nyblivna europa-resenärer och ser fram emot det väldigt mycket!

//johan

Saker som inte är riktigt som man är van vid

Här är en lista på saker som jag har noterat är annorlunda – men inte nödvändigtvis negativa – än hemma.

I hemmet

• När man skaffar en lägenhet behöver man installera lamporna med sockerbitar eller liknande, sladdarna hänger från taket och saknar kontakter. Man kan inte ens köpa kontakter. ”No, In Luxembourg we don’t have that”. Så när man ska byta en lampa är det bara att ta fram stegen och skruvmejseln och hoppas att ingen slår på strömmen. Ja jag vet att det är enkelt men det är så otroligt opraktiskt.
• Jag har diskmaskin! (Jag säger jag för det är mest jag som diskar )
• .. och vi har automatiska persienner, sånna där som man ser mycket av i Frankrike. Är lite osäker på varför man har dem, de tycks inte stänga ute ljudet speciellt mycket, är inte helt säker på om de på något vis är nån slags inbrottsskydd och så varmt som det är längre söderut lär det knappast bli här. Men det är coolt att ha en sån.
• .. och video-porttelefon.
• En av bussarna går precis utanför huset.

I trafiken

• Många övergångsställen verkar inte vara dynamiska, de kör sin cykel oavsett vad som händer. T.ex så har vi entrafikerad korsning i närheten där det kan vara i princip helt tomt på bilar och ändå får man inte grön gubbe för att gå över, först ska den göra klart det den bestämde sig att göra för en minut sen, sen kanske det kan bli tal om att få gå över. Visst finns det sådana hemma också men här är de flesta så.
• Om man försöker gå över när det är röd gubbe får man gå snabbt och be en bön, tempot är väldigt hetsigt här. Detta blir extra roligt när den ovan nämnda korsningen ger dig 7 (sju) sekunder! att gå över gatan som är fyra filer bred.
• Det finns signalljus som blinkar gult när man går över vissa korsningar så att bilisterna skavara extra uppmärksamma. Faktiskt väldigt bra!
• Folk kör inte bara hetsigt, de kör även ganska oekonomiskt/oekologiskt, mycket gas mellan rödljusen, gärna på tvåan hela vägen så motorn tjuter för att sen kasta sig på bromsen utan att motorbromsa.

Övrigt

• Det finns flera olika bussbolag och alla har inte likadana tidtabeller, ett av bolagen har en karta över stan där busslinjerna finns markerade men det är långt ifrån alla bussar som tillhör det bolaget vilket gör det lite svårt att på stan ta reda på vilken buss man behöver åka med.
• Få affärer har öppet efter 18:00 och väldigt få affärer har öppet efter 19:00 vilket gör att det blir svårt att handla om man inte går från jobbet tidigare eller bara har ett ärende per eftermiddag.
• Nästan inga affärer har öppet på söndagar.
• Det finns många körer men ingen riktig gospelkör såvitt vi vet men vi var i alla fall på besök hos en där de körde en minst sagt varierande repertoar eftersom de har en temakonsert per termin och det alltid är olika teman. I vår är det världen-runt och då har man valt att t.ex köra Geographical Fugue, ett styke som jag inte begriper men i alla fall så var de ju så grymt trevliga och bjöd dessutom på champagne varje månad när nån fyllt år så nu blir det ju svårt att välja, det är ju mer än sjunga vi är ute efter och då är det här precis vad vi letar efter.
• Okej men vad är dealen med alla små mynt?
• Leverpastej köper man i förpackningar om tre vilket gör att de alltid går åt istället för att man äter en tredjedel och sen har den gått ut.
• Hållbarheten på varor såsom ägg, mjölk och bröd är längre än hemma. Förvisso bra men man blir en aning misstänksam.
• Man betalar köttet över disken i charken på vår närmaste affär.
• Grönsakerna vägs av en person som har det som arbetsuppgift. Trodde sånt bara förekom i låglöneländer.

Men vi trivs bra. Lite riktiga taklampor, en matta till vardagsrummet och kanske en tv + dvd bara så är allt toppen.

//j

Hemma i Luxemburg…

Efter ytterligare turer till Ikea ( himla tjat om Ikea) har vi lyckats få ihop till ett mysigt litet hem, även om mycket fattas fortfarande. Här kommer lite bilder: (klicka på bilderna för att förstora dem)

Den lilla hallen

Badrummet
  

Sovrummet

 

Köket

   

Vardagsrummet

   

 /Emilie

Första tiden…

Nu har det gått 15 dagar sen vi först kom hit med tåget och alla väskorna och stan har tinat upp lite ur den kyla vi möttes av. Hotellet är avklarat och nu har vi hittat en egen plats att bo på i Bel Air men ingen Fresh Prince i sikte. Vi har båda kommit igång med jobb nu och ironiskt nog är det Emilie som jobbar med svenskarna medan jag får dras med fransmän och belgare. Nog för att de är trevliga men det blir lite lustigt med Emliga Armén hela dagen. Fast å andra sidan så pratar ingen, det är en väldigt tyst arbetsplats. Nån mummlar något lite då och då, vissa drar iväg på lunch utan att kolla med de andra, andra drar hem utan att säga hejdå. Allt det där känns väldigt märkligt och jag som vanligtvis inte är den mest extroverta personen känner mig nästan påflugen när jag högt säger hej och hejdå när jag går. Min teori är att ingen egentligen känner varandra eftersom alla är konsulter och de flesta egentligen sitter ute hos kunder vanligtvis. Men jag tänker ju att sveriges bästa konstgalleri var en rätt trevlig arbetsplats trots allt, jag saknar er hörni!

Långt hem har man egentligen aldrig, folk här är gästvänliga, väldigt många är i samma situation som vi är och så finns ju trots allt de svenska institutionerna IKEA och H&M så dit kan man alltid fly om man längtar hem alldeles för mycket. Vi ska dit i helgen faktiskt. Skandinaver finns det gott om och jag anar misstänksamt att alla konstiga blickar man får av folk på stan när vi pratar är från andra som precis förstår vad man säger.

Och så är öl och vin givetvis billigt och det är ju trevligt och det får väl anses väga upp alla franskheter som finns här, många saker är bra hemma inser man rätt fort.

//johan

Luxemburg (!?)

Jaha och så var man här då. Efter en och en halv vecka känns det fortfarande overkligt. Vad gör vi här egentligen !? I en stad som är så liten så att den knappt finns. Vacker är den i alla fall, den lilla staden. Grön och fin, uppbyggd på höga platåer och i djupa dalgångar.

Lite har vi i alla fall börjat landa, även om väldigt många trådar hänger lösa. Men allt faller väl på plats tillslut. Lägenhetsjagandet var helt galet. Vi hittade en söt lite mäklartant som erbjöd sig att köra runt oss till alla de lediga lägenheter som hon trodde skulle passa oss. När vi tillslut ändå beslöt oss för en lägenhet som inte var ”hennes” var hon lika gullig ändå, lyckönskade oss och var uppriktigt glad. Hon tog hand om oss som om vi vore hennes egna barnbarn. Där fick jag för jag tog till mig det vi hade hört av en bekant innan vi åkte; att alla här var pengadrivna och otrevliga . Vårt första möte med lokalbefolkningen blev alltså väldigt positivt. Så har det också fortsatt.

Lägenheten vi har hittat är nybyggd och snygg. Inte så tokdyr som den kunde ha varit, men absolut inte billig. Inget är billigt här, utom ölen då såklart. Eftersom den är omöblerad har vi redan hunnit spendera en kväll på Ikea som ligger 20 minuter härifrån. I Belgien. Men fortfarande ekar det tomt här. Det fattas ett helt vardagsrum.

Orkar inte dra allt om jobbet just nu. Sammanfattningsvis kan jag säga att än så länge varkar allting toppen och jag trivs bra. Mina kollegor är verkilgen jättesnälla och hjälper oss med allt från skjuts till olika affärer till lån av verktyg. Allt för att vi skall kunna komma tillrätta i vår lägenhet. I Luxemburg.

Jamen ni hör ju hur knäppt det låter! Luxemburg. Vad gör vi här egentligen?

Men hurrni, jag saknar er! Kom och hälsa på vettja!

/Emilie