Luxemburg (!?)

Jaha och så var man här då. Efter en och en halv vecka känns det fortfarande overkligt. Vad gör vi här egentligen !? I en stad som är så liten så att den knappt finns. Vacker är den i alla fall, den lilla staden. Grön och fin, uppbyggd på höga platåer och i djupa dalgångar.

Lite har vi i alla fall börjat landa, även om väldigt många trådar hänger lösa. Men allt faller väl på plats tillslut. Lägenhetsjagandet var helt galet. Vi hittade en söt lite mäklartant som erbjöd sig att köra runt oss till alla de lediga lägenheter som hon trodde skulle passa oss. När vi tillslut ändå beslöt oss för en lägenhet som inte var ”hennes” var hon lika gullig ändå, lyckönskade oss och var uppriktigt glad. Hon tog hand om oss som om vi vore hennes egna barnbarn. Där fick jag för jag tog till mig det vi hade hört av en bekant innan vi åkte; att alla här var pengadrivna och otrevliga . Vårt första möte med lokalbefolkningen blev alltså väldigt positivt. Så har det också fortsatt.

Lägenheten vi har hittat är nybyggd och snygg. Inte så tokdyr som den kunde ha varit, men absolut inte billig. Inget är billigt här, utom ölen då såklart. Eftersom den är omöblerad har vi redan hunnit spendera en kväll på Ikea som ligger 20 minuter härifrån. I Belgien. Men fortfarande ekar det tomt här. Det fattas ett helt vardagsrum.

Orkar inte dra allt om jobbet just nu. Sammanfattningsvis kan jag säga att än så länge varkar allting toppen och jag trivs bra. Mina kollegor är verkilgen jättesnälla och hjälper oss med allt från skjuts till olika affärer till lån av verktyg. Allt för att vi skall kunna komma tillrätta i vår lägenhet. I Luxemburg.

Jamen ni hör ju hur knäppt det låter! Luxemburg. Vad gör vi här egentligen?

Men hurrni, jag saknar er! Kom och hälsa på vettja!

/Emilie