April

.. är nästan slut och den här månaden har vi lärt oss att våren inte kommer tidigare här än hemma, i alla fall inte i år. Nu är det i alla fall vår och det tog bara några dagar för de flesta träden att bli gröna så det går i alla fall snabbare när det väl sätter igång. I helgen hade vi, liksom ni, en föraning av sommaren och jag fick prova på hooken på golfbanan med nyfunna svenska bekantskaper. Berlin var toppen-kul men resan dit blev kaosartad, jag skulle åka bil till Zweigbrücken för att flyga med Germanwings men på vägen dit stämde inte avfartsnummret med det Google uppgett så jag missade den avfart jag skulle ha svängt av på. Med liten marginal till avresa och ingen karta lyckades jag i alla fall få hjälp hemifrån av Anders som guidade mig genom sydvästra Tyskland. Att köra på Autobahn är inte så lätt som man kan tro. Samma helg var bäljarna här och det var enligt uppgift väldigt trevligt.

Har hittat till svenskbaren Crossfire där man kan beställa En Stor Stark och kolla på Allsvenskan eller annan fotboll tillsammans med andra svenskar. Blir fler besök där framöver, de har stans bästa burgare.

Ikväll ska vi hämta Anna på Frankfurt-Hahn och det ska bli väldigt roligt med besök men jag hoppas att intermezzot förra månaden inte upprepar sig, det ska i alla fall tydligen vara skyltat ända från Trier så jag räknar kallt med att inte behöva karta Sen om en vecka åker vi hem till Stockholm över pingsthelgen och senare i Maj blir det nog Bryssel och nånting till.

”Europén och helgonet” eller ”Va’ kul att ni hitta’ hit!”

I helgen har vi varit i det stora landet i väst på besök hos två kära vänner. Två hängivna EU-medborgare starkt brinnande för en gemensam europeisk framtid. Två orädda representanter för Sverige i Bryssel.

Den ene, tröttlöst och snillrikt utnyttjande allahanda medier, predikandes den europeiska identiteten för alla och envar som vill höra och den andra enträget och helgonlikt arbetandes, så även in på småtimmarna på sin födelsedag, för att med början på gräsrotsnivå och den stora gruppen taxichaufförer, säkra de viktiga diplomatiska band så essentiella för Sveriges relation med Bryssel och dess invånare.

Jaa, räds inte där ute, dessa guidar oss lika lätt genom den snåriga EU-djungeln som genom stadens brus och buller. Vi, och Europas framtid, är i trygga händer!

Det är lätt att imponeras över hur deras inre kompasser alltid leder dem rätt, inte bara i deras arbete utan även i stadens myller. Aldrig har vi känt oss mer säkra när de med självförtroende och utan att blinka förde oss genom det gigantiska och till synes ändlösa nät som är Bryssels tunnelbana.

Vi kände oss inte sällan små brevid dessa erfarna navigerare, när de vid de få tillfällena av osäkerhet tog upp kartan och med imponerande precision och trygg försäkran i blicken, förde oss till de många små pärlorna i staden, okända av andra.

Det går inte med ord beskriva alla intryck från denna visit i staden i det stora landet i väst. Vi har därför valt att låta bilderna tala för sig själva. För som de säger: en bild säger mer än tusen ord. Här kommer ett urval:

Till alla inblandade, även ni som inte kom med på bild: ett stort TACK. Denna sång tillägnas ER.

Jag förstår att ni är sugna nu, kära läsare, att få veta allt om dessa fantastiska barn av Europa och om denna obeskrivliga helg. Räds inte! Här är lösningen:
SaraOCess

//Emilie

Vardag

Var och klippte mig häromdan och det var inte på samma vis som hemma, här använde de en rakkniv och kam för att få ner min något yviga kalufs och först när rätt längd sen infunnit sig kommer saxen fram. Fördelen med detta verkar vara att det i allafall inte blir speciellt mycket hår i nacken som man alltid har efter ett frisörbesök men man får inte vara håröm för att genomgå en sån behandling.

Beställde telefon för två veckor sen och idag var det dags för installatören att komma så jag åkte hem på lunchen fast utan nycklar såklart så jag vet inte riktigt om han fick till det eller inte eftersom vi inte kom in i lägenheten för att mäta om allt blev rätt. Första steget mot en mer permanent internet-uppkoppling! Jag är riktigt trött på att surfa med mobiltelefonen som modem eftersom jag måste byta sim-kort varje gång vi ska surfa och telefonen bråkar alltid med att starta om sig och hålla på ett par minuter innan den ger med sig och startar. Strulet slutar såklart inte där. Min dator tar ytterligare 15 minuter på sig innan den vill prata med emlis och uppkopplingen i sig är sjukt långsam, benägen att koppla ner och debiterad 4c / Mb. Men snart så, måste bara lyckas komma iväg från jobbet innan klockan 18, allt här stänger ju som jag nämnt tidigt.

Vi trivs bra i vår lägenhet och den känns som äntligen mer och mer som hemma. Däremot har vi insett att vägen utanför bullrar väldigt mycket och är väldigt trafikerad. Detta märks framförallt på morgonen när det är rusning och speciellt när bussar och lastbilar kör förbi eftersom de kör för fort och dånar väldigt mycket när de kommer förbi. Vi misstänker att man inte ens tänkt på att ta några extra steg för att bullersäkra lägenheterna eller åtminstone inte gjort ett speciellt bra jobb, i sovrummet låter det t.ex mycket mer än i vardagsrummet och det hänger sannolikt ihop med att det dessutom läcker in väldigt mycket kalluft från fönstren som uppenbarligen inte är tätade ordentligt. Vi hade tänkt be vår hyresvärd jaga på byggarna att fixa det. Han är för övrigt en väldigt trevlig och artig man som vill att vi ska trivas och ser till att saker ordnas som vi inte har koll på, tyvärr pratar han ju då vare sig engelska eller tyska men franska och luxemburgska gör bra och, misstänker jag, farsi. Fast jag kan ju inga av de språken

Det tar en dag att överföra pengar till Sverige men två dagar mellan konton i olika banker i landet. Kontantuttag i bancomater, som de heter här, kostar pengar om det inte är din bank. Ibland märker man inte att det finns 156 olika banker här.

Så i alla fall, eftersom det nu officiellt är deklarerat vardag här så kan vi alltså åka härifrån för första gången. Vi ska till Bryssel i helgen och hälsa på andra nyblivna europa-resenärer och ser fram emot det väldigt mycket!

//johan